En forskare vid Northwestern University har upptäckt ett sätt att mäta hur hjärnan påverkas av ljud, och forskarteamet har även konstaterat att hjärnans förmåga att bearbeta ljud påverkas av allt från att lyssna på musik och lära sig ett nytt språk, till åldrande, språkstörningar och hörselnedsättning.
Professor Nina Kraus från Northwestern University har tillsammans med sitt forskningsteam analyserat hur hjärnan påverkas och förändras av de ljud som vi möter i våra liv. Hon presenterade studiens resultat under den senaste Falling Walls konferensen i Berlin. På denna årliga sammankomst presenteras betydande upptäckter eller genombrott från 20 av världens ledande forskare och samhällsledare från olika ämnesområden. Nina Kraus är uppfinnare, amatörmusiker och chef vid Northwesterns Auditory Neuroscience Lab vid the School of Communication. I studien deltog tusentals försökspersoner från nyfödda ända upp till 90 års ålder.
För att mäta hjärnans reaktion på olika ljud har forskarna spelat upp såväl tal som musik direkt i öronen på studiens försökspersoner. Forskarteamet kopplade också elektroder till utsidan av försökspersonernas huvuden, och därifrån kunde de mäta den elektriska aktivitet som skapades av hjärnan medan den bearbetade ljudet.
Att tolka ljud är en av de mest komplexa uppgifter som vi ber våra hjärnor att göra och detta beror på att då måste vi bearbeta information på mikrosekunder. Det är inte förvånande att förmågan att uppfatta ljud i en komplex miljö, som att höra en väns röst i en bullrig miljö, är ett av de första symptomen vi upplever i så många sjukdomstillstånd, till exempel när man har fått ett slag i huvudet, lider av en psykisk diagnos eller helt enkelt blir äldre. Man kan helt enkelt säga att ljudbearbetning i hjärnan är ett mått på hjärnans hälsa.
Studien visar att under hela livet kan de människor som spelar musik på hobbynivå höra bättre i buller än de som inte spelar musik. I tidigare studier har Nina Kraus och hennes forskningsteam upptäckt att musikträning utvecklar hjärnans förmåga att hantera språk. Man kan därför använda musiklektioner för att stärka språkförmågan hos såväl barn som unga, och även hjälpa barn från lågutbildade och socioekonomiskt svaga grupper att hålla jämna steg med andra barn i skolan. Att spela musik visade sig leda till att hjärnan blir allt bättre på att hantera ljud överhuvudtaget. De förändringar i hjärnan som sker vid musikträning i barndomen kan dessutom bestå under en lång tid, ända in i vuxenlivet.
Om du som barn har spelat ett instrument i mer än fyra år så förstår du tal både bättre och snabbare än den som inte har spelat musik. Musikträningen ökar nämligen den del av intelligens som handlar om att förstå och bearbeta ljud. Att spela musik förändrar i stort sett allt i hjärnan. Hos barn som sysslar med musik ökar deras koncentrations- och problemlösningsförmåga, liksom all språkförståelse. Men även vuxna som spelar musik får synbara förändringar i hjärnan, dels att hjärnans utseende förändras och dels att mängden hjärnmassa ökar. Hörselbarken, som är den del av hjärnan som tolkar ljud, svarar snabbare hos de personer som fått musikalisk träning och det gör också att dessa personer bättre sorterar ut subtila mönster från de enorma mängder information som vi utsätter hjärnan för genom våra sinnen.