bostadsbubbla

Den senaste tiden har det spekulerats kraftigt om en eventuell bostadsbubbla. En del experter hävdar bestämt att vi har en bobubbla, medan andra argumenterar emot. Det finns namnkunniga experter på båda sidorna och det är svårt att veta vad som är sant. Dessutom är det svårt att definiera ifall det råder en bostadsbubbla medan man befinner sig i den – det är först när den spricker som man kan vara säker på att det har varit en bobubbla.

Vad är en bobubbla?

En bostadsbubbla brukar kännetecknas med en uppgång, vilket oftast beror på att räntorna sjunkit så att vi kan betala mer för en bostad utan att månadskostnaden blir högre. I nästa steg ökar prisuppgången snabbare och snabbare – allt fler lånar pengar och tar stora risker för att kunna ta del av kakan. I slutet av bobubblan börjar de som är mest insatta och de som varit med redan från början att sälja av för att ta hem sina vinster. Detta skapar panik och det är det som får bubblan att spricka. En bobubbla kan spricka med kraftiga snabba nedgångar, som it-bubblan i början av 2000-talet. Men den kan också långsamt sjunka ihop, som en pyspunka.

Argumenten emot att vi befinner oss i en bostadsbubbla

De experter som anser att vi inte har en bobubbla har som argument att det faktiskt finns förklaringar till prisuppgången (låga räntor, god reallöneavveckling, jobbskatteavdrag, samt ökad inflyttning till städerna). De som är emot att vi befinner oss i en bobubbla pekar också på att visserligen har hushållens skulder stigit, men värdet av hushållets tillgångar har också stigit. Likaså är sparandet högre än någonsin, vilket ger hushållen motståndskraft mot fall i bostadspriserna. Bristen på bostäder och den låga nybyggnationen är andra argument som brukar tas upp.

Argumenten för att vi befinner oss i en bostadsbubbla 

De som menar att vi har en bobubbla anser att vi just nu befinner oss i ett ohållbart läge. Om räntorna skulle stiga till de mer vanliga nivåerna på mellan 5-7 procent så kommer en del att sälja sina bostäder och ännu fler kommer att minska sin konsumtion. Och detta kan leda till en lågkonjunktur. Så länge vi inte amorterar kvarstår skulderna. Om det sker ett rejält fall i bostadspriserna ökar skuldernas storlek i förhållande till tillgångarna och detta kommer sannolikt att leda till ännu mer minskat utrymme för konsumtion. De som argumenterar för en bobubbla menar att även om sparandet är högt så är amorteringar också en form av sparande och om priserna faller vill nog många öka sina amorteringar, vilket återigen leder till minskad konsumtion.

De som hävdar att vi inte har en bobubbla anser att prisuppgången inte drivs av spekulation, men såväl mäklare som byggföretag vittnar om ett ökat inslag av ren spekulation där spekulanter köper in sig i byggprojekt utan att ha till syfte att bo där när bygget är klart. Istället säljer de omedelbart för att kamma hem en vinst.

Konjunkturinstitutets varning 

På tio år har bostadspriserna i Sverige fördubblats. Bostadspriserna har stigit kraftigt under en lång tid, betydligt mer än inkomsterna, vilket har lett till att svenska hushåll har väldigt stora skulder. I oktober i år varnade Konjunkturinstitutet för första gången i modern historia för att Sverige kan vara på väg in i en bostadsbubbla. Enligt Konjunkturinstitutet finns det en betydande risk att priserna nu är på en ohållbar nivå och prisuppgången inte längre går att förklara med ökade inkomster, låga räntor och skattelättnader. Enligt Konjunkturinstitutet är det dags att vidta åtgärder för att dämpa de skenande bostadspriserna. Annars är det risk att den svenska bostadsmarknaden kraschar. Och om detta sker så är det inte bara de som har köpt bostäder som drabbas, utan hela landets ekonomi går ner och arbetslösheten ökar. Det är inte bara Konjunkturinstitutet som ser dessa varningstecken, utan även Riksbanken, OECD och Internationella Valutafonden.

Åtgärder för att dämpa bostadspriserna 

För att få prisökningen att stanna av har Regeringen lagt lagförslag om amorteringskrav. Man skulle också behöva minska ränteavdragen, och kanske även införa en begränsning för hur mycket ett hushåll får låna. För att minska risken för krasch i ekonomin skulle det också behöva byggas fler bostäder, liksom skapa ökad rörlighet i det befintliga bostadsbeståndet. För den enskilde är det viktigt att försöka ha marginal i sin ekonomi så att man klarar högre räntor, men också att man klarar sådana förändringar som att få barn, skilja sig, bli arbetslös eller drabbas av ett dödsfall i familjen. Om man vill köpa bostad är det viktigt att inte överbelåna sig. Man bör också tänka långsiktigt, amortera, men också spara så man har en buffert.